Första hemmaförlusten

19 jun, 08:40 0 kommentarer

Vårsäsongens sista match gick mot Härryda som var tvåa i tabellen och för att hänga med i toppstrid var tre poäng nödvändiga.

En stabil trupp fanns att tillgå där även säsongens tredje femtonåring fick göra debut i A-laget, Gustav Harrysson.

Båda lagen var taggade innan match på uppvärmningen, bortalaget nästan i överkant, publiken strömmade till, vädret var fantastiskt, men något saknades, domaren.

Visserligen brukar de komma sent ibland, men med tio minuter kvar var det bara att försöka få tag i honom och domaren som skulle döma visade sig vara sjuk och någon annan skulle tagit matchen, men det var det lilla problemet att ingen hade anmält sig för det, så det blev palaver och diskussioner där slutresultatet blev att vi fick åka och hämta domaren som ändå skulle döma trots sjukdom för att matchen skulle kunna spelas.

Eloge till honom ändå som löste problemet, men matchen kom igång fyrtio minuter försenad och det var verkligen inte bra för någon.

Nåväl, matchen kom igång och det var tight från början, vi visste hur vi Härryda ville bygga upp spelet och satte press där vi var nära att nypa bollen flera gånger men vi kom en tiondel försent hela tiden.

Härryda kom inte underfund med underlaget och slog långa bollar, medan vi hittade ett ganska bra lugn och passningsspel, det var inte mycket till chanser dock, vi hade något skott en bit utanför och Härryda en hörna där en bortaspelare fick stå helt ensam framför mål, men styrde bollen över.

Istället blev det ledningsmål för bortalaget i 21:a minuten på en långboll från eget straffområde, vi som stod precis i linje kunde se att härrydaanfallaren var en knapp meter offside, men det är såklart omöjligt för en ensam domare att se, vi var ändå två försvarare på rätt sida, där först den ena ramlade i en duell och sedan gick vi på en skottfint alldeles för lätt så att det var öppen gata fram för att rulla in bollen förbi Constantin.

Alldeles för lätt när man är två mot en att släppa till ett sånt läge.

Spelet var jämnt och vi hade många lovande lägen mot Härrydas trebackslinje, men det var alltid den sista passningen eller touchen som gick fel.

Det var ett måls underläge i paus, det var mycket dueller och svårt att skapa målchanser för båda lagen.

Inte så mycket att ändra på i halvtid, lite mera "näsan mot målet" och löpningar i djupled behövdes, annars var det ganska bra spelmässigt.

I andra halvlek hände det lite mera, framförallt mot slutet ganska naturligt, fram mot mitten av andra halvlek hade vi haft några bra inspel, men det fanns alltid en motståndare med ett ben ivägen eller så hamnade bollen mellan två SG-spelare, det ville sig inte riktigt och åt andra hållet fortsatte Härrydas anfallare att löpa och skapade flera lägen ur dålig vinkel där bollen tog i stolpen ett par gånger och även en gång räddades på mållinjen fenomenalt av Eric där Brin rensade bort returen.

Som alltid med ett måls övervikt behövs bara ett skott på eller t.o.m mot mål för en kvittering, så vi fortsatte, vi hade många hörnor, men de slogs uppriktigt sagt inget vidare alls oftast.

Med tio minuter kvar när vi skulle börja den riktiga forceringen för kvittering drog vi på oss en riktigt onödig frispark en bit utanför straffområdet, det var drygt 20 meter från mål och vi ställde upp en mur med våra fyra smalaste killar med luckor i muren så att den inte kan ha täckt mycket.

Frisparken slogs dock bredvid muren och letade sig in vid bortre stolpen.

2-0 och uppförsbacke när bortalaget firade med någon tveksam overkill-dans.

De hade också sett mycket på tv för det skulle sättas sig ned på planen och ligga kvar på slutet, det är inte bundesliga liksom.

Men två mål är ingen omöjlighet, räcker som sagt med två skott, Adnan hade en lobb mot öppet mål efter tveksamt ingripande av Härrydas målvakt, men bollen landade på målburens tak.

I sista minuten fick vi dock till en reducering när Alan slog en jättebra hörna och Mael fanns framför mål och nickade in bollen.

Förlust med 2-1, inte mycket att säga om, Härryda hade klart fler målchanser är oss, även om spelet var helt jämnt.

Det som var skillnaden var att Härryda med ett antal tidigare Landvetterspelare, vana att spela några divisioner högre upp, var skarpare i de avgörande lägena framförallt anfallsmässigt.

Där vi slog bollen ut till inkast, för nära målvakten eller rakt i gapet på en motståndare hittade Härryda oftare fram med passningen så att det skapades åtminstone ett litet läge.

Alla sexton gjorde en jättebra kämpainsats och gjorde jobbet precis som de tidigare matcherna, extra plus till Rasmus som ett tag var precis över hela banan och vann bollar trots massa smällar, även till Andreas och Alan på mittfältet där vi kändes starkare och stort plus till Gustav som kom in med en halvtimma kvar och gjorde en väldigt fin debut i A-laget.

Nu blir det sommaruppehåll och nästa match 13 augusti borta mot Apollon.

SG - Härryda IF 1-2 (0-1)

0-1 HIF ´21

0-2 HIF ´80

1-2 Mael Turefeldt (Alan) ´89

Laget :

Constantin

William (65)

Brin

Eric

Albin (60)

Rasmus